Stormigt

Årets Wendelsbergs-revy var lite av en besvikelse... Man får hoppas det går bättre på premiären än på genrepet igår. Visst, de är duktiga att dansa, och några sjunger fantastiskt bra. Men nja. Dessutom förstörs ju allt av lärarna som är med, och har noll kol på vad de gör, säger fel, tappar grejer, drar ut på "skämten" och historierna tills man sitter och gäspar...

Men jag var väl i fel sinnesstämning också. Träffade Magnus. På ett sätt hade jag hoppats se honom där, på ett annat inte... Pratade lite, men det var väldigt jobbigt. Sorgligt. Hur kan den man haft lättast för att prata med under ett par år, bli den svåraste? Den man berättat allt för, som vet allt om en, som lyssnat och stöttat.
Nu ska jag, än en gång, försöka släppa allt som har med honom att göra. Men hur? Det måste gå framåt nu, för så här kan jag ju inte ha det... 
Erik skjutsade mig och Åsa hem efteråt, och jag var bara tyst och verkade nog jätteotacksam och sur och trist, men jag vara bara ledsen och det svåraste som finns är att gråta tyst och inåt men hur ska han veta det. Du läser troligtvis inte min blogg, herr Wagner, men OM, tack för skjutsen, nästa gång ska jag vara gladare...
Och Åsa, världens finaste fru. Tack för att du förstår. Hoppas att stormvindarna på bron blåste iväg lite sentimentalitet, bort mot Mölndal eller så. Jag orkar inte känna.


Regn hos mig

Sushibuffén och Borås-vistelsen var riktigt trevliga. Vi gick på stan och jag köpte en kappa som var dyr (fast den var inte dyr eller så var den det). På kvällen fixade Lisa finbaguetter, och vi delade ett paket kakdegsglass, mmm! Grammisgalan var lite av en besvikelse. Eller nej, jag hade inte väntat mig nåt kul förresten. Salem var gullig. Amanda med den tomma blicken var där. Petter blev sur. Gry och Adam trodde de var lustiga. Inga skandaler eller kupper eller nåt. Jaja, skitsamma.

Jag bussade mig hemåt ganska sent (jag gillar förresten nästan tomma nersläckta nattbussar har jag kommit på, det går att andas och tänka extra bra där), men var ändå uppe med tuppen idag. Cyklade i spöregn till Junis-expen och skrev hundra adresser på kuvert, och cyklade hem igen. Lagade en grönsaksgratäng som blev alldeles för vattnig, hur får man den fast?
Ska till Åsa sen, vet dock inte när, så det blir nog ingen simning idag i alla fall...

Igår ringde en kille från Enköping som har ett rum ledigt i alla fall fram till juni. 2000 i månaden! Ska kolla på det den 18:e om jag hinner efter infomötet. Ooo, snart börjar skolan, jag längtar! :)

Det måste sluta regna snart för jag har inga vattentäta skor.

Svärdfisken is back

Är det mer okej att trycka i sig de sista lussebullarna om man tagit en promenad först? Jag trodde Åsa skulle komma, så jag tinade upp den sista påsen, men hon hann visst inte... Jag kan ju inte frysa dem igen, och inte slänga dem. Och de kommer bli torra om jag sparar dem till torsdag (då vi ska ses istället)... Hm, då återstår bara att äta dem nu. Allihop. :) Men jag kanske ska gå ut lite först?

Simmade idag, hade en liten informell tävling med en kille som tyckte han var så himla snabb. Men hur han än kämpade så kom han inte om mig (Svärdfisken), utan fick ligga där i mittbanan och skämmas. Till slut var jag lite schysst och saktade ner så han kunde simma förbi...

Imorgon ska jag på sushi-buffé för första gången. Spännande. Roligt att träffa Lisa också, fast trist att lämna tillbaka jackan. Den har varit min bästa jacka. Fast inte min då.

Fiskmannen på tåget

Jag är tillbaka i mitt fruktansvärt kalla rum. Det finns nog inte nån isolering alls i väggarna. Men jag trivs med att vara här igen. Har packat upp och grejat lite. Nu borde jag handla mat, det enda jag har i kylen är kaviar, lingonsylt, pressad citron och tomatpuré.

På hemvägen läste jag gamla Hus&Hem, blev jättesugen på att hålla på med blommor. Praktiskt att jag snart ska det! Nu har jag fått svar på min blocket-annons. En kvinna i Enköping hyr ut ett rum för 3500 i månaden. Det är ju en tusenlapp dyrare än att bo med Vera (hon i Uppsala), men jag behöver ju inte köpa dyra pendlarkort...hm... Och i Enköpingsrummet har det dessutom bott en trädgårdsstudent innan, så böckerna är kvar :) Jag borde nog tacka ja.

Det var lite jobbigt på hemvägen... Halva resan gick okej, men i Skövde kom en gubbe och satte sig bredvid mig, och han luktade så äckligt! Inget annat fel på honom, han verkade normal (förutom att han satt och småmuttrade för sig själv hela tiden, men han var väl bara arg på nåt), men det stank verkligen fisk. Inte surt, som rutten fisk eller så, utan liksom ny fisk, och det tål jag bara inte... Lite som på en sushirestaurang. Han måste ju ha märkt det själv, så jag vågade inte byta plats, då hade han ju fattat varför. Jag vande mig efter ett tag. 

Igår kväll såg jag en dokumentär på ettan om olika arbeten. Det var ett fint inslag från Ljungskile, och tångbadhuset där. Jag längtar tillbaka till sommaren och de varma dagarna vid havet. Och sällskapet.

Hudfliken

Jag börjar känna mig lite gammal. Pappas kusin med fru och barn var här igår på middag. De hade vuxit så! Sysslingarna alltså, Bosse var sig ganska lik. Men Anna och Olle, de hade blivit så vuxna. Jag fattar inte att det kan hända så mycket på två år eller hur länge sen det nu är jag såg dem...
Vi hade det jättetrevligt, åt god mat och alla pratade i mun på varandra hela tiden. Det är mycket att uppdatera sig om när man ses så sällan.

Idag åkte vi och simmade i Haga, mamma och jag. Inte ett enda irritationsmoment i vattnet! Jag har blivit bortskämd med Hagabadet nu, så jag kommer få panik av att trängas i Valhalla igen... Men i övrigt ska det bli så skönt att åka hemåt imorgon. Jag vill komma bort från all mat och allt godis som finns här. Och jag vill träffa kompisarna i Göteborg, börjar ju få lite flyttångest, samtidigt som jag längtar...

Fikade med Alex idag också, på Java. Blev en fin pratstund :) Känner nu att jag nästan skällde på henne i förra inlägget, men sanningen är väl den att jag vill vara mer som henne. I nuet och inte bekymra mig så för allt. Kul att vi kommer bo närmre varandra snart. Var jag nu hamnar... Har haft en del kontakt med en tjej i Uppsala som vill dela sin lägenhet med nån. Kan vara nåt, ett tag i alla fall. En bit att pendla till Enköping, men det borde funka.

Igår såg jag och Martin på "Ledsna pojken, tomten och julen". Jag saknar Olle!

Finns det förresten något äckligare namn på en skönhetssalong än Salong Hudfliken?


Fula hattar och förvirring

Igår kväll var jag med mamma, moster Inger och kusin Lisa i Hällabrottet. Mormor hade riggat upp dia-projektorn och plockat fram en massa bilder. Vi satt flera timmar och skrattade åt alla hattar och miner och glasögon och frisyrer och poser. Tänk vad knäppa hattar det finns. Undrar hur en ful hatt såg ut på 60-talet? Och vad kommer vi tycka om det vi har på oss nu, om trettio år? Mode är ganska intressant ändå. Fast ja... totalt onödigt. Eftersom det bara är för stunden och allt som bara är för stunden är ju onödigt. Det är bara framtiden som räknas. Eller?
Jag har i alla fall alltid tänkt att det finns en framtid på samma sätt som det finns dåtid. Att man är en del i en lång kedja, och mitt i, absolut inte en av de sista länkarna, som det börjar se ut som nu. Det är lite av min drivkraft, förut omedvetet, men nu har jag tänkt mer och mer på det, att man lever för att uträtta nåt som gynnar kommande generationer. Jag vill inte vara den som är med och pajar allt! 
Den senaste tiden har många runt om mig satt sig emot mitt tänk. Jag blir fuktansvärt frustrerad, men försöker ändå sätta mig in i hur de menar. Om jag fattat Alex rätt så tror hon att det är meningen att jorden ska bli uppvärmd och förstörd och att det hade hänt även utan människans påverkan, "för jorden har alltid gått igenom såna faser" (å, vad jag hatar det argumentet). Hon säger att man måste leva NU, och inte tänka så mycket på SEN. Men för mig känns det så himla fel. Om man vet att det ändå kommer komma en dålig tid (för det gör det ju, det har ju redan börjat, jag kommer aldrig aldrig aldrig tro på jordens-faser-teorin), så finns det ju ingen anledning att ha det bra nu. Särskilt inte om man vet med sig att det beror på en själv och ens livsstil. Då går man ju bara och känner sig skyldig och väntar och är orolig och mår dåligt i alla fall. Och vad finns det då för mening att till exempel sätta barn till världen? Men har man inga barn blir man ju ensam, och vem vill vara det... Det kanske är straffet? Å, vad jobbigt allt är.

Rojalist, javisst...

Några saker som förundrade mig igår när jag såg Kungafamiljens 2007 på SVT:
- I Japan har man strumpor i sina flip-flops. Det går ju inte, då kan man väl lika gärna ha sandaler med hel tå, eller badtofflor? Eller har de några specialsockor, med mellanrum mellan stortån och de andra tårna?
- När drottning Silvia hade hälsat på nån japansk snubbe, kommenterade han in i kameran att "svenska kvinnor är bedårande"... hm?
- Drottningen var även på Danmarks-besök, och det ordnades tårtkalas på ett boende för dementa. Onödigt. De kommer ju inte ens komma ihåg att hon varit där...
- Prinsessan Madeleine är ju hertiginna av några landskap, kommer inte ihåg vilka... Men i alla fall så fick hon i alla fall åka till något av dem och dela ut ett pris till Årets Ponnyryttare. Jag undrar om prinsessan Madeleine är nöjd med sitt liv, om hon känner att hon uträttar bra och nyttiga saker...
- Men Carl-Philip har i alla fall gjort årets viktigaste arbete. Tagit bilder på blommor.

Nytt år

Det blev en bra nyårsafton. Lagom. Ekershallen stängde tidigt, men Liza improviserade till en riktig festmiddag :) Och så gick vi på Godislandet och kollade på konstigt godis, och köpte lite normalt. Nu, nu får det vara slut på allt godisätande, har varit lite dålig under julen. Annars vill jag nog inte ha några nyårslöften. Jag ska tänka framåt, fokusera på skolan, och träna mycket. Det blir bra.
Kvällens teman blev fisk och trolleri. Vi såg Big Fish (väldigt fin film) och nåt program om en galen trollkarl som tillbringade en vecka under vatten, drog ut en tjejs framtänder och kastade tillbaka dem på plats, och körde en nål rätt genom handen. Tolvslaget tillbringade vi vid Örebro slott. Då vi stod där tänkte jag lite grann på miljön, och väldigt mycket på att jag skulle bli skadad eller dö. Jag har inte varit rädd för raketer innan (jo, lite förra året när Magnus något överförfriskade vänner höll på och hoppade över dem när de tänt dem...), men nu var det nästan otäckt. Det skjöts smällare och fyrverkerier mitt i folkmassan, och en del gick helt snett. Barn och hundar var skräckslagna. Vi gömde oss lite bakom ett träd. Ja, och så sa vi gott nytt år och så blev det ett nytt år. Det inledde vi med en till film, första Harry Potter-filmen. Den var bra måste jag erkänna, så nu har jag som mål att se de andra också, och kanske kanske läsa böckerna. Men det sista är jag skeptisk till. 

Bostad, hoho?

Det känns bättre efter samtalet, men inte bra. Antar att det tar tid att vänja sig. Skönt att ha kompisar jag kan prata med.

Ikväll är det nyårsafton och jag ska hem till Liza och fira lite. Se nån film kanske, äta nåt gott. Kolla på miljöförstöring på högsta nivå. Jag säger inte att det är bra på nåt sätt, men det känns lite lite bättre att kollektivt ta del av Örebro stads fyrverkerier (eller NA:s eller vem det nu är som står för dem), än att köpa en massa egna och skjuta upp hemma i trädgården... Fast egentligen borde det ju inte finnas några alls. Äh, jag är bara en fejk-miljövän. Säger att jag bryr mig, men vad gör jag egentligen för vänliga gärningar för den?

Tog en promenad nyss. Skönt att inte bo i Garphyttan, det ser så tråkigt ut överallt. Kallt var det också, och jag såg en massa töntar i täckbyxor och mössa. Jag som är så himla cool kör barhuvat... Blir säkert förkyld också, ännu coolare.
Igår promenerade jag och mamma i Mullhyttan. Där är det desto mysigare. Ja, inte i samhället kanske, men lite utanför. Jag fick en plötslig längtan efter att bo i en liten brun stuga, med träpanel på väggarna, furumöbler med sånadär stickiga dynor i nåt sjuttiotalsmönster, öppen spis, ryamattor...
För första gången har jag nu känt att "å, man skulle haft körkort och bil..." Anledningen är att jag hittat flera annonser om just såna där stugor (eller liknande i alla fall), utanför Uppsala. Det hade faktiskt varit väldigt praktiskt att pendla till Enköping därifrån... Jag har förresten svarat på väldigt många blocket-annonser nu, och anmält intresse på olika bostadsbolags hemsidor. Jag vill få några svar snart! På onsdag ska jag ringa EHB och kolla om det verkligen ska vara så omöjligt att hitta nåt litet billigt och trevligt (eller jag kan nöja mig med nåt otrevligt om det är så) i Enköping.

Det är ingen som vill skänka mig 890 000 kronor? Då kan jag ju köpa den där fina vindsvåningen i Enköping! Ni vill väl inte att jag ska bli bostadslös?

Dyster

Så här rastlös har jag inte känt mig på länge... Så fort det inte händer nåt maler alla tankarna sönder hjärnan. Jag behöver sysselsättning dygnet runt, nu när jag tagit steget en gång till. Vad har jag tänkt med under den här hösten egentligen? Att det skulle funka? Att jag kan bestämma vad jag ska känna eller inte känna. Nu måste det vara över i alla fall... Jag ska svälja allt. Fly från det. Och det gör mig så ledsen.

Simmade med mamma imorse, skönt att det inte var så mycket folk. Sen åkte vi och kollade ifall Bra och Begagnat hade öppet. Det hade det inte. Dumt... det är ju nu folk har ledigt och vill gå på loppis och skrota. Vi gick in på Lager 157 i stället (bra tips, Alex), jag köpte två tröjor.
Eftermiddagen har varit äckligt familjig, med fika, TP och en annan frågesport. Men det är i alla fall bättre än att tänka.

Igår hade jag och Alex några kvalitetstimmar ihop i stan, det var jättekul att ses igen. Fikade och provade tusen behåar och klagade på lite olika saker som vi brukar. Såg Lennart också, eller om det var nån annan gammal gubbe som klätt ut sig till honom... Eller så är det bara länge sen vi hade samhällskunskap. Jag vet inte.

Mellandagsrea

Idag har jag trängts med andra snåljåpar på Marieberg köpcentrum... Hittade inget av det jag hade tänkt mig (och glömde kolla efter en del), men det blev ett par snygga svarta byxor för hundrafemtio spänn! Mamma skjutsade mig dit, men jag åkte buss tillbaka. Det var också väldigt trångt. Första gången jag plankade på Länstrafiken. Varför har jag inte gjort det förut? Jag har nästan aldrig sett någon biljettkontrollant i Örebro. Jag har nog blivit mycket smartare under åren i Göteborg... 

På fredag ska jag kolla affärerna i stan, hoppas på större framgång där. Ska nog träffa Alexandra också, ska bli så kul!


Jag är rädd att jag tappat all kondition under helgen... Imorse tänkte jag jogga, men jag var så seg att jag fick gå största delen. Mina ben klarade ingenting, jag ville bara lägga mig i mossan bredvid stigen och dö. Men jag förstår inte. Det har ju gått så bra de senaste gångerna, jag har känt mig så himla hurtig. Och så går det bara inte längre. Mysko.


Och så är jag rädd att jag inte ska hinna fixa boende innan skolan sätter igång. Hittar ju inget... Nån som vill bo ihop med mig i Enköping eller Västerås, eller Uppsala kanske, i vår?


Annars är jag nog inte så rädd.


Jul 07

Vi hade det väldigt fint hos mormor den 23:e. Alla var där utom Linnea, som var sjuk :( Det är så kul att se hur kusinerna bara blir större och större för varje gång. Mycket mat och fika blev det, och så spelade vi Geni. Vi hann inte se på diabilderna som det var tänkt, lite trist... Blir en kväll efter nyår istället.

Sen var det julafton. Vi åkte till farmor vid lunchtid, lagade och åt en massa mat ihop, och jag gjorde en fin tårta. Det var precis som vanligt. Enda skillnaden var att det var andra katter där än det brukar, Eliin hade Pärlan med sig. Efter Kalle och fika drog vi oss hemåt. Bytte julklappar, det går väldigt snabbt nu för tiden, när man bara önskar sig pengar (självklart är jag glad för pengarna!)... Men jag fick en fin halsduk också, strumpor, och duschkräm från Bodyshop som luktar exakt som Schweppes Caribez :)
När vi sett Karl-Bertil och ätit gröt fick jag paltkoma av allt jag satt i mig. La mig och vilade en stund... och väcktes plötsligt av telefonen klockan tio. Jaja, julaftonskvällen är ändå så seg.

Idag tar jag det bara lugnt, ska ut och jogga sen, och laga middagen faktiskt (blir lite bortskämd här, dukat bord varje dag..) Nån film kanske jag hinner med också.

Föreställ dig en bra rubrik

Vi hade en mysig hemmafixardag igår, hela familjen. Överklädde granen (och vi fick kulor över, trots att vi även hängde en del i en palm!) och lyssnade på Christer Sjögren och såg (en ganska tråkig, fast gullig) tecknad film. Jag gjorde ett litet tomteland i en skål, och så rensade jag bland gamla tidningar. Jag älskar att slänga! Blir så himla irriterad på pappa bara, som måste behålla alla gamla Allt om Mat, Buffé, Mersmak, Mat & Vänner och annat blaj. Till och med Året Runt! "Det finns ju recept i dem!" ja, och hur många av dem kommer du nånsin att använda?! Och det var bara mattidningshögen. Sen är det en massa omvårdnadstidningar (mammas) och träningstidningar, och resetidningar ("Kan ju vara kul att kolla i..." Visst, jättekul, jätteaktuellt med en resekatalog från 2003) Och alla korsord. Och jakttidningar. Nej, jag ska aldrig hålla på och prenumerera på en massa grejer jag inte hinner läsa...

Idag ska vi åka på julkalajs hemma hos mormor. Ska bli så kul att träffa alla släktingarna och äta för mycket och se på diabilder från 60-talet. Oj, det låter ironiskt, men jag menar det faktiskt!

Pratade med Magnus igår, mannen utan framförhållning. Han hade varit på nåt köpcenter tillsammans med andra utan framförhållning och stresshandlat alla julklappar. Det verkar så himla tråkigt, hoppas jag aldrig blir sån. Mina klappar var ju klara för en månad sen. Jag vet, jag vet, jag har haft mycket mer tid än alla andra nu det senaste (typ) arbetslösa halvåret, men ändå! Jag har ju inte direkt gått och letat efter perfekta klappar. Det där med julklappsköpande ska ju komma när man minst anar det. Saker som bara känns helt rätt till nån särskild person. Äh, jag är väl presentspecialist helt enkelt... :) Fast nu är jag kanske lite väl skrytig. I år ska ju inte ens jag och mina syskon ge varandra några paket. Det är ganska skönt ändå. Jag umgås så lite med dem att jag inte har någon uppfattning om vad de skulle vilja ha... När jag flyttat kommer jag ha mycket närmare till Örebro, så då får det bli fler hemresor.  

Undrar hur mycket han vann?

Undrar om farmor bara är väldigt tankspridd eller om hon håller på och bli lite dement... Under det senaste dygnet har jag fått höra en massa oerhört intressant information om och om igen. Om hur hon matar den där vildkatten med kattmat och potatismos, om vilka orkidéer som har knoppar, om att fyran krånglar på hennes TV, så hon inte kunde se hur mycket killen vann i senaste Deal or no deal (det sista berättade hon nog fyra gånger).
Men vi har haft det trivsamt ändå, kollat på TV, lekt med Putte, julpyntat och fikat.



Istid på gång

Jag fick ner allt jag ville i ryggsäcken, plus lite onödigt krafs, och nu har jag rest till den riktiga vintern. På tåget var jag bara pinsam två gånger. När jag försökte hjälpa en tjej att lyfta upp hennes jättetunga väska på hyllan över sätet fast hon tydligen inte ville det, men jag fattade inget, och sen när jag råkade dra en kille i håret lite...
Men vintrigt är det i alla fall här. Det är t.o.m minusgrader...  Får se hur det går att  jogga, vore ju trist att bli förkyld en gång till. Får kanske promenera i stället, jag får inte slöa till mig nu.

Så här ser planen ut: idag åker jag med farmor och julhandlar. Sen stannar jag hos henne över natten, och imorgon ska vi pynta hennes hus och gran och så. På lördag ska jag umgås med syskonen, se på hundra julfilmer och göra knäck och klä en till gran och bara vara jättejulmysiga med Kikki Danielsson-julbandet på i bakgunden. Och på söndag är det julafton tänkte jag säga, men det är det kanske inte. Det känns så. Vi har rubbat julfiranderutinen helt i år, och ska åka på mormors julkalas den 23:e. (Aahh, det går ju inte! Allt är förstört, lika bra att gå och hänga sig...) Och på juldagen, alltså julafton för normala firare, ska vi till farmor igen.
Å, vad jag är sugen på julbord! Lollo (en sambo) klagar så över hur less hon är på julbord nu, hon jobbar på restaurang. Jag fattar inte hur man kan tröttna på det, det verkar ju jättemysigt. Ett sånt extrajobb vill jag ha nästa år...

Brr, ut i kylan nu då...

Skåds etyder

Igår kväll var det etyd-redovisning på Wendelsberg, trevligt! Jag träffade Magnus en stund innan och gav honom sin julklapp och lite dåligt samvete för att han inte hade nån till mig (jag hade inte väntat mig nån... jo, lite kanske, men nej, jag känner honom). Vi kollade på första gruppen tillsammans, sen skulle han gå och förbereda de ettor han och Anna regisserade. Men jag blev inte ensam (varför tror jag alltid att jag ska bli ensam?). Träffade Stefan, Sofia och Towe :) Och Åsa gick det inte att vara ens liiite sur på, hon är för go för det... Etyderna var bra, Magnus och Annas också, fast de varnat för att den kunde bli katastrofal. Åsa spelade aggressiv elak mobbare med förlamade ben, så det var svårt att döma om hon var trovärdig. Men bra var hon, man blev nästan lite rädd...

Ska åka hem till Garphyttan idag, så nu ska jag packa packa packa... Jag har för mycket kläder kvar i slutet av väskan. Jag vet ju inte hur länge jag kommer stanna heller. Vad ska jag hitta på över nyår? Förslag?

Igår visade jag mig naken för en främmande man

Ibland sitter det skyltar i omklädningsrummet på Valhallabadet med texten "Manlig arbetare i lokalen". Jag har aldrig sett nån manlig arbetare där (och jag har varit där väldigt många gånger), så jag bryr mig inte om dem längre, skyltarna alltså. Men så igår. Jag hade simmat och kom in i duschrummet och tog av badkläderna (och hade dessutom inte ens sett nån skylt). Då, just då stod han där, den manliga arbetaren. Jag hann inte reagera så snabbt, och min handduk låg en bit bort, men det var inte så himla pimsamt, jag var ju inte ensam direkt... Vilket trevligt jobb för honom egentligen, om han inte är gay då. Eller ja, det kan väl vara trevligt ändå. 
Nu kommer jag nog vara lite mer vaksam när skyltarna är uppsatta i alla fall. Men ju mer jag tänker på det, undrar jag varför, varför måste han jobba därinne när det är öppet? För det såg inte ut som att han lagade nåt akut, utan mer inspekterade ventilationen eller nåt... Mysko.

Jag satt fast

Jag tror jag har kollat på TV ungefär trettio timmar denna helg... Fruktansvärt! Fyran har kört Bonde söker fru-maraton, och när jag började följa det kunde jag inte sluta. Det finns så många härliga irritationsmoment i den serien. Lena som pratar så sjukt konstigt att man vill slå henne lite grann (var kommer människan från!?), Jessica som är så blåst att man vill slå henne ännu hårdare (jag hoppas hoppas hoppas verkligen att hon är en fejk, och bara spelar dum!). Och tönt-Fredrik, med de äckliga ticsen och nervös-falsetten... Ett program i min smak helt enkelt. Håna håna håna.
Desutom har det ju varit julkalendern och Malcolm - ett geni i familjen och Itzhaks julevangelium och Simpsons och Family guy och Svensson Svensson och Babben och nån Shrek julvariant och julkonsert och Two weeks notice och Andra avenyn. Svårt att slita sig.
Som tur är (?) har jag varit lite magsjuk/matförgiftad, så jag har inte orkat göra nåt annat egentligen. Men nu får det vara nog, ikväll ska jag bara kolla på TV efter åtta! Ska träna lite istället och städa och packa finkläder till jul och tillverka en liten present...


Spel som inte funkar

Jag känner lite hatkärlek till barnens fantasispel på fritids. Spel som de hittat på och tillverkat själva, eller ännu oftare: tillverkat, innan de hittat på nåt. Alltså, det brukar börja med att nån unge sitter och ritar en massa ringar på ett papper, och så har det plötsligt blivit en spelplan. Spelet ska alltid testas på en gång och reglerna kommer lite under tiden man spelar... Så det är alltid nån som blir anklagad för fusk och man måste börja om en massa gånger, tills nån blir sur och sticker, eller nån hittar på ett sätt att vinna och få slut på eländet.
Det är ju jättefint att de är så kreativa och pysslar, men det är jobbigt att veta exakt hur det kommer sluta VARJE gång nån tillverkat ett "spel".

Ja, jag har jobbat idag. Gick upp skittidigt och tänkte testa jogga innan frukost. Det var inte så lyckat, min mage har varit rubbad hela dagen...äh, kanske berodde på nåt annat. I alla fall var det mycket jobbigare än annars, ingen energi alls i kroppen. Det ska vara bättre att gå ut och gå tidigt på morgonen, men promenader tar ju så lång tid... Nu ska jag ju inte jobba mer det här året i alla fall, så jag har väl tid...
I helgen: baka med Åsa imorgon(?...kan aldrig vara riktigt säker på den saken, men hoppas hon inte är för etyd-trött), träffa Magnus lite på söndag (världens mest upptagna kompis, nu är han visst hundvakt i Halmstad, han som är rädd för hundar!). Men söndag har han lovat :)
Kanske gå med Anna på Liseberg på måndag, då vill jag åka upp i tornet, och på tisdag är det etyd-föreställningar på Wendels. Sen på onsdag åker jag till julen i Garphyttan. Ska bli kul, jag längtar hem lite :)

Lucia

Hur kan ett ägg efter 15 minuter i kastrullen fortfarande vara löskokt?

Imorse var jag uppe mycket tidigt, åt frukost framför lucia-TV, jättemysigt. Sen åkte jag till jobbet tidigare än jag behövde, så jag hann se sexornas lussetåg också. Det var inte lika bra. De sjöng helt hackigt och såg sura ut. Och en tjej spelade synth ganska dåligt. Alla lärare sa "å, vad hon är duktig!", men det kan de omöjligt ha menat. Men fy vad taskig jag är, de är ju bara barn, och de är säkert tvingade att lussa dessutom...

Efter luciafirandet var det julpyssel och fritids hela dagen, jag blev garnbollsinstruktör.

Tråkigast idag 1: Flera av barnen petade mig i magen och frågade om jag skulle ha barn. (ÄR jag så stor?)
Tråkigast idag 2: Simmade efter jobbet. Det är inte roligt längre. Bara trångt. Hoppas det finns en simhall i Enköping som inte är så poppis, så jag kan ha den för mig själv!

Tidigare inlägg Nyare inlägg