Nånannan

Igår var det miniminijulfest för två hemma hos mig (gissa med vem...) Jag fick ju inte gå på Wendelsbergs party i år. Liten julbuffé blev det i alla fall, fuldans, några klappar och annat mys. Jag fick Regina Spektors nya album, sanslöst bra!
Sen såg vi på Höstlegender, och OS-krönikan som tydligen var jättedålig (ja, enligt han som vet) men det märkte inte jag...

Jag har nästan packat klart, hejdåochgodjul-pussats, vattnat lite väl mycket och bestämt träff med fröken Eva i eftermiddag. Hon skjutsar mig och Vaktisbjörn ända till Örebro, bonus! Imorgon är det dan före dan, fattar inte att tiden går så fort.
Undrar om jag får nån julklapp... jag har ju inte önskat mig något.
På Grön Epress häromdagen tjuvlyssnade jag på två överklasstjejer i sextonårsåldern (antagligen Hulebäcks-elever) De satt och diskuterade julklappar, vad de önskat sig och vad de visste att de skulle få och så. Nu är ju jag så dålig på dyra fina märken eftersom jag aldrig handlar sånt, men de önskade sig bara märkeskläder, parfymer, skor osv. Det var inte bara ett par saker! Och det värsta var att de visste att deras föräldrar redan köpt det mesta från önskelistorna, och att de även skulle få pengar "att handla vad de ville för". Eller nej, det ALLRA värsta var att de såg det som så självklart, att få precis allt de ville ha. Arrhh! I deras lilla värld finns det nog inte att julen kan vara något mer än massor av presenter. Jag hade gärna frågat dem, men vågade inte... De hade ju så mycket smink, och såna där jackor med luva med pälskant, och rika farsor och andra skrämmande accesoarer. Man blir ju skraj...