Nånannan

I slutet var det mest ett tvång... men det gick. Vi såg alla delarna. En hel helg bortslängd. Eller välanvänd? Vi har ju fått ut en del av att se dem igen. Sett nya samband mellan karaktärerna och en massa jätteviktiga detaljer. Om vi utgår från att Andra avenyn är viktigt. Och det är det ju :)

Å, gud vad jag är taskig... eller nej, jag vet inte. Nyss ringde Erik Wagner och undrade om jag kunde ställa upp på nån SLN-grej, få igång några som ska jobba med samma projekt jag gjorde förra året. Men jag bara "...nej, jag vill inte ha nåt med det där att göra". För det är ju så, jag tänker inte jobba nåt mer med ANT-frågor. Men det är så svårt att säga nej ibland. Jag tänker för mycket på vad folk ska tycka...

Helena Josefsson var på Nyhetsmorgon idag, hon verkar så mysig, och lite konstig också, på ett fint sätt... Hon vill släppa en platta varje år, i tio år till, det ser jag fram emot! Jag blir påmind om förra sommaren med Magnus när jag lyssnar på hennes första album, det är mysigt. Men jag blir samtidigt melankolisk och smådeppig ibland... Så är det med mycket av den musik jag lyssnar på. Det finns för många minnen till alla låtar, som vi lyssnade på tillsammans, som var våra. Det går ju inte att ändra på iofs, och minnena bleknar väl nån gång, eller byts ut.

Jag fick nåt ryck förut och började städa/rensa/flyttpacka (ja, jag är lite tidigt ute), men kom av mig. Så nu ser det ganska illa ut här. Vet inte var jag plockade fram alla grejer från, och var jag ska gömma dem nu... På sängen ligger kavlar, en liten plastjulgran, sladdar, gardintyger, papper, osv... Varför ska jag alltid överdriva så när jag ska göra nåt? Och nej, jag hittade inget att sälja idag heller. Några saker kan på sin höjd skänkas bort, men det är knappt... Vem vill ha ett halsband med elefanter och zebror eller ett ministaffli? Eller en ryggsäck som det står Piteå 2005 på? Eller CD:n Alkoholpolitik?
Jag tog ett svårt beslut förut, och kastade mina favoritskor. Sulorna är lika med noll, så jag kan inte använda dem mer, jag måste intala mig det... Men hur ska jag nånsin hitta några lika bra?

Hm, när till och med Ulla, Ulla, är otrogen med Håkon, börjar väl Andra avenyn spåra ur lite? Men jag fortsätter troget följa det till döddagar... På så vis kommer jag ju få min dos av Göteborg även i Enköping :)

Nu har jag planerat min filmfestival, sex filmer blev det till sist:

-Love songs (fransk)

-After him (fransk)

-I'm not there (amerikansk)

-Stealth (schweizisk)

-Speed of life (amerikansk)

-Itti bitty titty committee (amerikansk)

Ska bli himla kul! Och nu när jag valt ut sex filmer av typ 450 så känns de ju extra exklusiva... Egentligen finns det många fler jag vill se, men det har jag inte råd med. Jag tycker det är alldeles för dyrt, 65 spänn per biljett. Det är ju nästan som för vanliga biofilmer. Man borde få nån sorts mängdrabatt eller så...

Guldbaggegala ikväll, ska bli roligt, även fast jag inte sett fler än tre av de nominerade filmerna (och en av dem var bara skit, Se upp för dårarna). Eller om jag ska gå på Arn i eftermiddag kanske, jag hade tänkt se den denna vecka... Får se hur jag gör.
Sisela Kyle är ju rolig i alla fall :)

Det är jättevackert väder nu, så jag måste ta mig ut, suck... Det började ju så bra imorse med hagel och lite åska (det lät så i alla fall... kan ha varit nån lastbil som välte annars). Men nu skiner solen, det ser riktigt varmt ut. Jobbigt.

Lisa, jag hoppas du kommer och hälsar på mig snart, så kan vi vara ensamma ihop. Jag har inget smör hemma så Majken kan hänga med :)

Bästa dagen på länge! Jag har varit i Enköping och fått en lite klarare bild av vad jag ska göra där. Tog tåget klockan åtta imorse. Kollade på ett rum som en man ville hyra ut. Det kändes ganska okej, fast njae, jag vet inte... dessutom skulle hans 14-åriga son bo i samma rum varannan helg. Nja.
Fick skjuts av rum-mannen till KY:s lokal, där det bjöds på kaffe och macka i nåt slags lunchrum. Där satt alla. Förväntansfulla och lite nervösa. Typ trettio stycken, mellan 19 och 50 år. Det kändes direkt när jag såg dem att det kommer bli en skön klass!
Hela förmiddagen pratade rektor och lärare om utbildningen och de olika momenten. Några utexaminerade elever var där och gav oss sina erfarenheter av skolan och praktiken och allt de pysslat med. Jag blev bara mer och mer peppad, det verkar så kul!
Sen fick vi jättegod lunch, och jag pratade med lite folk från klassen, och en lärare som verkar himla mysig. Hon har skrivit böcker om perenner och lökväxter, bara en sån sak :)
Sista timmen kom stadsträdgårdsmästaren och berättade om alla fina parker i Enköping, det är hur många som helst. Jag kommer verkligen trivas i den staden!

Och som om det inte vore nog med att jag verkligen är superpeppad för själva skolan... Jag träffade en tjej från Kristinehamn som var sugen på att dela lägenhet. OCH i och med att en lärare hade kontakter på Enköpingsbostäder, fick vi en visning idag! En stor trea (typ 2600 var i hyra), nära stationen och skolan och tre mataffärer, skitbra! Vi tackade ja såklart, så nu har jag löst bostadsproblemet också :) (Jag gick inte ens och kollade på det andra rummet jag hade på g...)

För övrigt undrar jag hur vissa systrar tänker ibland.
Men nu ska jag se På spåret med mor och far, så glad är jag just nu. Jag kan utsätta mig för Triple and Touch-töntarna till och med, det ni! Och jag har hört att det finns glass.

Jag har börjat trösthandla, det är inte jättebra för min ekonomi. Men jag känner en sån inre tillfredsställelse av att köpa kläder just nu. Det är som att jag vill börja på nytt med allt. Flytta härifrån, träffa nya människor, och byta ut garderoben...

På H&M stod förresten några tjejer och kollade på linnen, och en sa "Meh, det här är ju bara en massa stora storlekar..." och så gick de iväg. När jag kollade på linnena såg jag att det minsta var storlek 36. Är det en stor storlek undrar jag?
Ett par andra tjejer bakom mig i rulltrappan snackade om nån tjej de inte gillade för att hon var så ful. "Alltså, hennes huvud är konstigt, och hon har en sån där bred och sne näsa. Och hennes långa hår... Å, när jag ser henne vill jag bara slå henne. Hon har aldrig sagt ett pip till mig!" Jag blir ledsen av att höra så hatiska människor. Men så börjar jag se på mig själv också... Är inte jag likadan ibland? "Hatar" folk utan egentlig anledning, och tänker en massa elakt. Jag måste sluta döma folk.

Igår var jag hos Sofi på lite pizza-glass-och-film-kväll. Tröstäta går ju också, men det är ju varken bra för ekonomin eller mitt dietande. Joggade idag i alla fall, skittråkigt, men skönt efteråt. Vi såg Underbar och älskad av alla och På smällen. Den första var bäst, men den andra var också okej. Lika bra analys som vanligt. Jag fattar inte att jag läst både filmkunskap A och B. Jag borde ju ha lite analysförmåga när det gäller filmer, men icke. Jag går på känslan.

Jag och Sofi hade som vanligt en liten schlagerkavalkad också. Å, hur kunde Evan åka ur Melodifestivalen när han var med (2006?)... Hans låt är ju en av de få som man inte kan tröttna på :) Snart börjar det igen!

Varför ringer inte min telefon?

Årets Wendelsbergs-revy var lite av en besvikelse... Man får hoppas det går bättre på premiären än på genrepet igår. Visst, de är duktiga att dansa, och några sjunger fantastiskt bra. Men nja. Dessutom förstörs ju allt av lärarna som är med, och har noll kol på vad de gör, säger fel, tappar grejer, drar ut på "skämten" och historierna tills man sitter och gäspar...

Men jag var väl i fel sinnesstämning också. Träffade Magnus. På ett sätt hade jag hoppats se honom där, på ett annat inte... Pratade lite, men det var väldigt jobbigt. Sorgligt. Hur kan den man haft lättast för att prata med under ett par år, bli den svåraste? Den man berättat allt för, som vet allt om en, som lyssnat och stöttat.
Nu ska jag, än en gång, försöka släppa allt som har med honom att göra. Men hur? Det måste gå framåt nu, för så här kan jag ju inte ha det... 
Erik skjutsade mig och Åsa hem efteråt, och jag var bara tyst och verkade nog jätteotacksam och sur och trist, men jag vara bara ledsen och det svåraste som finns är att gråta tyst och inåt men hur ska han veta det. Du läser troligtvis inte min blogg, herr Wagner, men OM, tack för skjutsen, nästa gång ska jag vara gladare...
Och Åsa, världens finaste fru. Tack för att du förstår. Hoppas att stormvindarna på bron blåste iväg lite sentimentalitet, bort mot Mölndal eller så. Jag orkar inte känna.

Jag börjar känna mig lite gammal. Pappas kusin med fru och barn var här igår på middag. De hade vuxit så! Sysslingarna alltså, Bosse var sig ganska lik. Men Anna och Olle, de hade blivit så vuxna. Jag fattar inte att det kan hända så mycket på två år eller hur länge sen det nu är jag såg dem...
Vi hade det jättetrevligt, åt god mat och alla pratade i mun på varandra hela tiden. Det är mycket att uppdatera sig om när man ses så sällan.

Idag åkte vi och simmade i Haga, mamma och jag. Inte ett enda irritationsmoment i vattnet! Jag har blivit bortskämd med Hagabadet nu, så jag kommer få panik av att trängas i Valhalla igen... Men i övrigt ska det bli så skönt att åka hemåt imorgon. Jag vill komma bort från all mat och allt godis som finns här. Och jag vill träffa kompisarna i Göteborg, börjar ju få lite flyttångest, samtidigt som jag längtar...

Fikade med Alex idag också, på Java. Blev en fin pratstund :) Känner nu att jag nästan skällde på henne i förra inlägget, men sanningen är väl den att jag vill vara mer som henne. I nuet och inte bekymra mig så för allt. Kul att vi kommer bo närmre varandra snart. Var jag nu hamnar... Har haft en del kontakt med en tjej i Uppsala som vill dela sin lägenhet med nån. Kan vara nåt, ett tag i alla fall. En bit att pendla till Enköping, men det borde funka.

Igår såg jag och Martin på "Ledsna pojken, tomten och julen". Jag saknar Olle!

Finns det förresten något äckligare namn på en skönhetssalong än Salong Hudfliken?