Nånannan

...och då var det myspysigt att sitta hemma hos Dan och Hilda på inflyttnings/födelsedagskalas. Vi smaskade i oss bullar och tårta, och spelade wii, ja jag spelade lite också faktiskt! Då och då pratades det på språk som jag inte förstod (angående klättring och skaljackor), men det var trevligt ändå. Tur att jag inte cyklat dit, för på hemvägen fick jag skjuts av Adam. Med hans bil kunde man köra i fyrtio på fyran. Det sa mig inte så mycket men det var tydligen inte så bra. Jag tar nog aldrig det där körkortet.

Senare tog Åsa bort min hjärtklappning. Hon är allt bra bra hon! Jag ska sluta vela... snart.