Nånannan

Å, jag blir galen snart! Men nejnejnej, håll dig lugn. Lugn. Varför tar jag inte till mig alla kloka råd och förmaningar folk ger mig? Varför gör jag lite som jag känner för istället? Ringer och rör till saker. Det är ingen idé att försöka när han bara ser problemen, och blir rädd. Men han är min bästa finaste roligaste mest fantastiska vän i hela universum, kan han inte förstå att jag vill fortsätta ha det så? Att jag saknar honom mer än jag saknat nån annan. Nånsin. Och inte bara för att vi varit tillsammans. Att det finns mycket vänskap kvar... Jag får skita i allt det här nu, stänga in allt tänk i nåt skåp. Vänta på bättre tider. Suck. Vänta kan vara det onödigaste som finns. Sånt slöseri med tid.

Jag är trött. Har åkt buss i över fyra timmar. Men det var billigt, och ganska skönt. Inte så mycket pratigt folk, så jag kunde koncentrera mig på min bok hela vägen. Bodil Malmstens Priset på vatten i Finistère. Väldigt bra och mysig, och jag blev så peppad av den att hålla på med trädgårdssysslor (och helst flytta till Frankrike och ha ett litet hus med en fantastisk trädgård och bara bry mig om den hela dagarna och vara ekonomiskt oberoende såklart). Hon skriver så fint och målande om växter och odling. Men nu är den slut.
Sitter nu i Garphyttan och väntar på imorgon. Då ska jag åka på mitt första Enköpings-besök. Gå på info-mötet på skolan, och kolla på två rum. Ska upp halv sju, får se hur det går nu när jag blivit Sveriges lataste. Kära högre makt, gör så att allt går bra imorgon, och att jag inte gör nåt pinsamt, t.ex. kommer försent eller ställer nån flummig ogenomtänkt fråga till fel person...

Nu ska jag sova.